Nyttilskott :P

Vi åkte ner till Ljusdal och hämtade tacklamm, trots allt. ;)
Det är korsningar med 50% Suffolk, resten ska vara bla Texel, Dorset och Finull.
Det blev 10 tackor vi fick med oss hem, och de köpte våra bagglamm Osvald och Gunvald.
Lite bilder på nykomlingarna:





Alla fåren går här hemma på gården nu, eftersom det snart börjar ränna runt hundar överallt. Känns skönt att ha dem under uppsikt, även om det blir lite bräkande med 3 olika fårhagar ;)
Kvigorna ska väl snart skickas till slakt, om en månad eller så. Blir tomt, men å andra sidan så behövs hela ladugården till fåren i vinter.
Ska nästan bli skönt när de är uppstallade... Och guud så jag längtar till första lammen! Redan i november är det dags för första tackan. Tyvärr blir lamningen utdragen i år, eftersom vi släppte första två tackorna med baggen redan i juni och de sista blir väl i november ungefär. Men å andra sidan så blir det ju lättsamt ;)
Hoppas på många fina tacklamm :)

Vi måste hitta en bagge till, åt våra tacklamm annars får de stå över till nästa år. Men det är ju inte helt lätt när man har över 100 mil till närmaste uppfödare.
Men det löser sig, sa han som sket i slasken. :P

Landsbygden ska leva. Eller?

Eftersom intresset för våra bagglamm som livdjur är minst sagt svagt, så har vi i dag ringt runt till slakterierna i norrbotten.
ETT slakteri tar emot lamm, och detta till det löjligt låga priset 23:- per kg. Detta gäller då R-klassade lamm, sämre klassning eller för mkt fett ger avdrag. Detta innebär ett capris på 600:- per lamm. Lamm som äter nästan 1 liter foder per dag, plus mineralbalja plus allt arbete vi lägger ner. Pappan köpte vi i norrköping för 5000:-, så att skicka lammen till det priset är en solklar förlustaffär för vår del.
Avräkningspriset söderut ligger för tillfället på ca 35:- plus 4-5:- i tillägg pga ramadan.
Slakteriet "Norrlandsgården" borde väl verka för att bevara en levande norrländsk landsbygd, namnet lurar en åtminstone att tro det. I stället så kvävs eventuella nystartade företag i sin linda.
Att satsa på får som vi hade tänkt, känns just nu ganska lönlöst.
1992 fick sambon 45:- kg för sina lamm. Det säger väl en hel del.

Lite lugnare...

Nu är höbärgningen klar. :) Vi har bara två små ängar kvar att slå som såddes i våras, så de har inte växt färdigt än. Får slå dem i slutet av augusti troligtvis.
Det är en enorm lättnad när allt är inne...
Vi hade ett par missöden med maskiner dock, men det tycks höra till.
Först var det en axel på slåttermaskinen som gick sönder, men det var rätt lätt fixat.
Värre var vår nyinköpta strängläggare som gick sönder efter 2 dagars användning... Kugghjulet pajade, och det kostar mer än maskinen gjorde... Shit happens.

Tackor och lamm har vi skiljt nu. Tackisarna går med baggen, tacklammen är kvar i gamla hagen och bagglammen har fått en ny hage hemma på gården. Det är så mysigt att ha dem så nära :)

Nu är det mest bara småpyssel att göra, 110-dagarsvikterna ska tas på lammen om ett par veckor. Sen så är det lite små snickerier här och där ;)
Jag jobbar på att försöka få tag på ett gäng tacklamm som inte kostar skjortan, och om jag mot all förmodan lyckas så blir det ju en sväng söderut för att hämta dem.

Kvigorna sköter sig själva i stort sett. De går ju ut och in som de vill, och det blir ytterst lite skit inne. Bara att slänga till dem kraft på kvällen. :)

Vår bästa tid är nu

Nu var det länge sen jag skrev, så det blir ett långt inlägg.
Som rubriken säger, så är detta årets bästa tid anser jag. Djuren är ute på bete och allt flyter liksom på. Nu är det sista vilan innan höbärgningen, ja om man nu kan kalla det vila. Det finns ju alltid småsaker att fixa.

Kvigorna njuter i fulla drag av att gå ut och in som de vill. :)



För hönsen blev det jackpot i morse, då de fick gå ut i större delen av hönsgården igen, där vi har sått korn. Innan var marken helt brun, de hade ätit minsta lilla tillstymmelse till korn. Vi byggde en ny hönsgård, och krattade och sådde den gamla. Så nu finns det gott att äta igen. Tanken är att vi ska använda dem växelvis, så det hinner växa nytt.


Fåren då... Jag lammen växer som tusan. Vi har stängslat ett parasitfritt bete åt dem, så vi har varit förskonade från diarré än så länge.
Tyvärr så var ängen inte så stor och betet inte i högsta klass, så det blir en hel del jobb med lien. Men som synes så ger det utdelning på de 2,5 - 3 mån gamla lammen.;)




Tackorna är fortfarande mattes bästisar, trots att de har egen familj nu. <3


Vallningen då... Ja med Kita har jag i stort sett gett upp, hon lägger av vid minsta motstånd från tackorna. De sistnämnda har ju fått lite mer skinn på näsan med åldern, och ifrågasätter gärna om hundarna verkligen har något att komma med. Skulle behöva hjälp av någon lite mer rutinerad hund som kan sätta sig i respekt.
Siri är underbar, hon har så mycket instinkter. Koncentration, djurkänsla, förutseende... Och viktigast av allt, ett rejält INTRESSE. Det enda hon saknar eller inte har fattat snarare, är att hon ska balansera fåren till mig... Hon stoppar dem, sen vet hon inte alls vad hon ska göra. Vilket tyvärr känns ganska viktigt. ;)
Så hon får än så länge bara driva fåren i lina, både jag och hon blir osäkra på hur vi ska bete oss när hon är lös. Skulle ha fått till att gå en kurs, men det är inte så lätt att åka 40 mil för varje kurstillfälle.
Potential har hon i alla fall, lilla spjälstaketet. :)

Årets andra lammning...

Den gick tyvärr lika käpprätt åt helvete som den förra. :(
Jag fick gå in och lirka/dra ut ett dött lamm som var så ruttet så käken lossnade...
Så nu återstår det att se om tackan klarar sig, hon är väldigt medtagen.
Nu tycker jag faktiskt att det kan få vända för oss. Detta är inte kul.

Äntligen...

I går fick vi (ja ja, sambon och hans bröder) äntligen tid att bygga om i ladugården. Kvigorna har ju stått uppbundna tidigare, och det kändes inte som den ultimata lösningen.
Men nu har de små rackarna fått en inhägnad i stället, där de får gå lösa. Med ät- och líggdel, så nu ska de förhoppningsvis kunna hålla sig lite renare också. En del har varit skitiga som tusan, trots att vi mockat 4 ggr om dagen.



På lammningsfronten är det lugnt än så länge... Varför vete tusan, tackorna är sprickfärdiga och en del har varit ordentligt svullna där bak i minst en vecka.
Ja ja, de kommer väl.



Tackan som jag berättade om tidigare, klarade sig tyvärr inte. Hon blev dålig och fick avlivas akut. :( Men det är ju så när man har djur, bara att ladda om och gå vidare.

Bildbombning från helgen

Bästaste Sanna kom hit från Sthlm (ja ja, Bålsta) i helgen. Hon tog en massa fina bilder som jag bara måste få visa :)
Alla bilder är klickbara.















Den här snön är ingen lätt match att springa i...

Bildbombning forts

Hannah gillar att vara ute hos kaninerna :)




Isvinds Frenzi, egenuppfödd snygging <3


Tranbergets Abigail, från Emelie Tranbergs första (och enda) Lejonkull.


Stormens Dorit, vacker tjej som Sanna har fött upp.


Stormens Cayenne, också uppfödd av Sanna. Har den mest otroliga päls man kan tänka sig <3 Och superbra färg.


Missen Katti, världens pratigaste katt


Missen Vanja, mattes spinnmaskin.


Hönsen och "bautatupparna" *ler*

Årets (och min) första lammning

Nja, den gick väl inget vidare.
Upptäckte på kvällen att en av tackorna var på g. En bit fosterblåsa hängde ut, och hon hade även krystat ut en del livmodern. :(
Jag tryckte in den och den stannade inne, tack gode gud för det. Kunde inte känna något lamm dock...
Efter många om och men så insåg vi att hon inte hade öppnat sig ordentligt. Så efter en del lirkande och en hel del hjälp, trillade ett bedårande litet bagglamm ut. <3
Hjärtat slog, men han andades inte. Trots en hel del insatser (slungande för att få ut fostervatten, mun mot mun-metoden och sugning) så började tyvärr lillkillen aldrig andas.
Tackan har lite svårt att få ut efterbörden, det kan ju bli så iom att hon inte har ett lamm som suger så blir det ju klent med eftervärkar. :(
Nu laddar vi om, och hoppas att tackan klarar sig och att nästa lammning går bättre.

Latmasken härskar...

Har inte hänt mycket här i bloggen i vinter inte...
Har väl inte hänt så mycket på gården heller, i och för sig.

Kvigorna har kommit, och bott in sig. De var väldigt rädda i början, och en del är väl ganska hispiga ännu. Det är bara en som man kan göra i princip vad som helst med. Brukar stå och borsta henne över hela kroppen, och det syns att hon njuter. När jag är klar med en sida, så går jag bara runt och lägger handen på henne, så flyttar hon sig och jag kan fortsätta på nästa sida. En riktigt go liten tjej.

Fåren är uppstallade och klippta inför vintern. Nu väntar vi på de första lammen, som bör komma i mars/april.
Vi hade lite problem med baggen ett tag, han stångade tackorna. Nu har han lugnat ner sig, men vi skiljer nog av honom om ett tag för säkerhets skull.

Hönsen är väl inte mycket att orda om. Sussexhönorna värper på som vanligt, medans Hedemororna turas om att ligga och sura. Vi har konstant under vintern haft minst en surhöna...
Är bra sugen på att beställa Maran- och Aracuanaägg. Kanske blir så att jag gör det lagom tills nästa höna lägger sig. Blir i så fall så att vi "rensar ut" lite, när kycklingarna börjar vara värpklara.

Siri är nu snart 8 mån! Helt sjukt vad tiden har gått fort.
Första löpet är snart avklarat, och hon har börjat få lite muskler. Ser dock fortfarande väldigt gänglig ut. ;)
Det är en himla härlig hund, full fart framåt men ändå snabb på att växla om till "viloläge". Hon kan kuta runt ute på gården för att sedan följa med in i stallet och hålla huvudet kallt bland katter och kaniner (Storasyster har betydligt svårare att hålla sig ifrån att jaga katterna, hela hon skakar).
Blir grymt spännande att starta upp henne till våren. Det har inte blivit någon vallning vare sig för henne eller Kita sedan vi tog in fåren i okt/nov. Får försöka fixa det lite bättre nästa vinter.

Hmm... Nu ska jag försöka att bättra mig. ;)